11:32 och hedda delar med sig av en hisklig incident.

Tänkte dela med mig av en trauma som jag var med om för lite mer än en vecka sedan. Klipper in en liten text jag skrev i händelsens hetta.

Skrivet den 23 september klockan 20.15, facebook, ångest#


okej hej jag behöver skriva av mig lite och fann detta ställe passande liksom. Jag har haft den mest traumatiska och ångestframkallande kvällen på väldigtväldigt länge. Suttit på min altan och gråtit i typ en timme, men nu känns det bättre men är fortfarande lite skakis liksom. Kort och gott kan man väl säga att det var en fladdermus i mitt rum. Den var från början i fönstret, jag satt ute på min altan jättelänge, pratade med pappa i tele och samlade mod och lyckades öppna fönstret, men den var inte där. Lät då fönstret så öppet ett tag. Gick sen in i mitt rum och smällde med grytlock för att den skulle få panik och flyga ut men det gjorde den inte. Väntade på altanen ett tag och grät lite och gick sen in i vardagsrummet. Efter ett tag samlar jag mod och går in i mitt rum för att hämta datorn OCH NÄR JAG TAR UNDAN DATORN LIGGER DEN DÄR; LIKSOM UNDER DATORN; I MIN SÄNG. Jag får panik och springer gråtandes och skrikandes därifrån. Ringde vän och pappa. Går in i vardagsrummet. Plötsligt kommer den krypandes in från mitt rum mot mig. Jag får sådan panik att jag inte vet vad jag ska göra. Man ser på den att den är skadad annars skulle den ju inte krypa liksom. jag slänger min pappas ryggsäck på den, väntar lite, drar bort ryggsäcken och slänger den mot fladdermusen igen och mosar. Antagligen hade min katt haft lite kul med den innan och att den därför var skadad.

usch har sån ångest för att jag dödade den. Förstår inte varför jag tyckte att det var så himla läskigt, brukar inte vara rädd för djur, släpper alltid ut spindlar istället för att döda dem och så..


# Ångest är en FB grupp jag och några klasskamrater har där vi kan skriva av oss om ångestrelaterade saker, oftast har gruppen en liten oseriös klang med seriös baktoning, händelser som för andra generellt sätt inte uppfattas som direkt ångestframkallande, men som ändå kan vara jobbiga och därföt kan vara sköna att skriva av sig om, och ironisera. Denna händelse är dock ett undantag, då den är jobbig "på riktigt"!!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0